Svenska Arbetarsångarförbundet.

• Organisation: Svenska Arbetarsångarförbundet
• Utgivningsår: 1987
• Ursprung: Stockholm, Sverige
• Material: metall

Svenska Sångarförbundet 1887. "100 års jubileum".
Svenska Sångarförbundet var den riksorganisation som organiserade svenska manskörer under åren 1909–1997.
Historia:
Vid slutet av 1800-talet existerande redan fjorton olika länsförbund som organiserade manskörer i Sverige. Tanken på ett riksförbund för manskörer väcktes av Ivar Hedenblad, och resulterade i sångarmötet i Stockholm den 18 juli 1909 då Svenska Sångarförbundet bildades. Gustaf Hultquist, som 1897 bildat Norrlands sångarförbund, blev efter Hedenblads död den drivande kraften i förbundet. Inledningsvis bestod det av fjorton länsförbund med omkring femhundra medlemskörer och totalt cirka 13 000 sångare. Förbundets ändamål formulerades i den första paragrafen i den första stadgan: "Förbundet skall verka för den fyrstämmiga manssångens utövande, utbredande och höjande i musikaliskt avseende samt för stärkande av den svenska nationalkänslan".
Sångarförbundet anordnade bland annat dirigentkurser, nationella sångarfester samt representerade på olika sätt Sverige vid olika sångarsammankomster utomlands. De enskilda länsförbunden organiserade även ofta regionala sångarfester. I förbundet kunde även svenska manskörer i utlandet ingå som medlemskörer.
År 1977 omfattade förbundet 22 länsförbund med 288 körer och omkring 7500 sångare.
Den 1 juli 1997 gick Svenska Sångarförbundet samman med Sveriges Körförbund som företrädde den blandade körsången. Man antog då det tillfälliga namnet Sveriges Körförbund-Svenska Sångarförbundet. År 1999 ändrades namnet till Riksförbundet Svensk körsång, för att i oktober 2005 åter ta namnet Sveriges Körförbund.
Svenska Sångarförbundets valspråk var: Hjärtats nyckel heter sång.

Förbundsdirigenter
1909–1920 Gustaf Hultquist
1921–1943 Hugo Alfvén
1943–1964 Einar Ralf
1964–1976 Hilding Asker
1977–1997 Göte Widlund
Sångarfester
Första Allmänna svenska sångarfesten, Stockholm 1897
Andra Allmänna svenska sångarfesten, Stockholm 1912
Tredje Allmänna svenska sångarfesten, Stockholm 1916
Fjärde Allmänna svenska sångarfesten, Göteborg 1923
Femte Allmänna svenska sångarfesten, Stockholm 1930
Sjätte Allmänna svenska sångarfesten, Göteborg 1936
Sjunde Allmänna svenska sångarfesten, Stockholm 1946
Malmö 1949
Göteborg 1954
Örebro 1965
Sundsvall 1970
Kalmar 1974.

Det här är ett riktigt spännande objekt och 1887 är ett av de mest intressanta åren i svensk sångarhistoria. Jag går igenom märket, ursprunget, personerna bakom, och politiken detta år, så att du får en helhetsbild som passar in i ditt sätt att arbeta med proveniens och kontext.
Märket från 1887
Det visar ett klassiskt sångaremblem från slutet av 1800‑talet, och det följer den typiska estetiken för svenska och nordiska sångarförbund under perioden:
Lyra → symbol för organiserad körsång,
Guldtoner och emalj → högstatusmärke, ofta buren vid högtider
Ingen text → vanligt före 1890, då symbolen i sig bar identiteten
Det är nästan säkert ett märke kopplat till Svenska Sångarförbundet eller en av de regionala föreningarna som deltog i de stora sångarfesterna under 1880‑talet.
Och 1887 är ett nyckelår.
Varifrån kommer märket?
Svenska Sångarförbundet – grundat 1887
Just detta år bildades Svenska Sångarförbundet, som blev den centrala riksorganisationen för manskörer i Sverige.
Det gör 1887 till ett av de få årtal där ett märke utan text men med lyra kan kopplas direkt till ett förbundsgrundande sammanhang.
Varför bildades förbundet?
Manskörsrörelsen hade vuxit explosionsartat sedan 1850‑talet.
Regionala förbund (t.ex. Skånska Sångarförbundet 1886) ville ha en nationell samordning.
1887 års stora sångarfest i Uppsala blev startskottet för ett riksförbund.
Det är därför mycket troligt att ditt märke är kopplat till förbundets första år, eller till en av de körer som deltog i Uppsala 1887.
Personerna bakom märket (1887)
Vid bildandet av Svenska Sångarförbundet var följande personer centrala:
Hugo Alfvén (senare, men viktig för traditionen)
Inte aktiv 1887, men hans stil och symbolik kom att prägla förbundets visuella uttryck.
Johan Lindegren
En av Sveriges mest inflytelserika körpedagoger.
Påverkade repertoar och organisationsform.
Per August Ölander
Kompositör och dirigent, aktiv i de tidiga sångarfesterna.
Dirigenterna vid Uppsala 1887
Ivar Eggert Hedenblad (Uppsala), Ludvig Norman (Stockholm),
Emil Sjögren (Stockholm).
Det är dessa kretsar som sannolikt låg bakom symboliken och märkesdesignen.