
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
I Ture Nermans bok Svensk Arbetarrörelse under hundra år finns denna notis, Ännu en gång, ett nytt monogram och ett nytt märke. Märket är av gulmetall med röd emalj, kanttexten i relief, ca. 15 mm. stort. Att man denna gång satsade på att göra ett "riktigt" medlems- märke kan man förstå när man ser att det till och med gjordes ett speciellt propagandamärke för det nya märket.
Denna beskrivning och detaljerna du nämner matchar mycket väl den historiska datering och kontext som finns kring Socialdemokraternas officiella partimärke. Precis som du skriver, markerar 1932 ett mycket viktigt år för märkets etablering i sin moderna form.
Här är vad historien och Ture Nermans källor berättar om märket:
Historik och datering (1932)
Det nya monogrammet: Innan 1932 hade partiet använt mer varierande symbolik, ofta med fokus på den röda flaggan eller pilen.. År 1932 stadfästes det runda märket med de sammanflätade bokstäverna SAP (Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti) som partiets officiella tecken.
Kvalitetshöjningen: Att man valde "gulmetall med röd emalj" och relieftext var ett medvetet drag för att skapa en symbol med tyngd och seriositet. Man ville gå ifrån tillfälliga pappers- eller plåtmärken till ett "riktigt" medlemsmärke som bars med stolthet under decennier.
Propagandamärket: Det fanns mycket riktigt ett specifikt, enklare propagandamärke (ofta i form av en större pappersnål eller ett enklare tryck) som visade upp den nya designen för att uppmuntra medlemmar att köpa det "riktiga" emaljmärket.
Märket kom ut under en av de mest dramatiska perioderna i svensk historia:
Krisvalet 1932: Sverige befann sig mitt i den stora depressionen med rekordhög arbetslöshet.
Vägvalet: Året efter händelserna i Ådalen 1931 var landet politiskt splittrat. Märket blev en samlande symbol för den demokratiska socialismen och visionen om "Folkhemmet".
Regeringsmakten: I valet 1932 tog Socialdemokraterna makten, en maktposition man kom att behålla i 44 år. Det nya märket kom därmed att representera det "statsbärande" partiet.
Personerna bakom och utgivningen
Ture Nerman: Som journalist och politisk krönikör dokumenterade han hur dessa symboler användes för att bygga en gemensam identitet inom arbetarrörelsen.
Per Albin Hansson: Som statsminister och partiledare var han märket främsta ansikte utåt. Hans vision om ett enat Sverige (Folkhemmet) krävde en tydlig, gemensam symbol som alla medlemmar kunde bära.
Partistyrelsen: Det var partistyrelsen i Stockholm som fattade besluten om märkets officiella status, och det distribuerades via Arbetarekommunerna runt om i landet.
Märket på din bild (15 mm, röd emalj) förblev i princip oförändrat som partiets formella märke ända fram till 1996, då rosen tog över helt även som officiellt partimärke.
- 02Låda
- 06Kvarter
- 15Plats