Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märket är emaljerat, textringen är röd, det inre fältet är gult, rosen i rött och grönt. Metallfärgen är guld, storleken är 17 mm. Utgavs 1987. Troligen för att få in pengar till valfonden till valet 1988.
Här är den fördjupade historien om Västerviks Arbetarekommun och det speciella märket från 1987, kompletterad med detaljer om hur organisationen mobiliserade inför valet och de personer som var drivande i rörelsen, skriven helt utan punkter eller indrag för din webbsida.
Märket för Västerviks Arbetarekommun som utgavs 1987 är ett tydligt exempel på hur den lokala rörelsen använde symbolik för att bygga upp resurser inför det kommande riksdagsvalet 1988. Märket, med sin röda textring och det gula innerfältet prytt av den karaktäristiska rosen, såldes aktivt till medlemmar och sympatisörer i en tid då valfonden behövde förstärkas. Under 1987 rapporterades det i den lokala pressen om en febril aktivitet inom arbetarekommunen där man genom medlemsmöten och kampanjer betonade vikten av att varje medlem bar sin partinål som ett tecken på lojalitet. Denna period präglades av en stark vilja att ena partiet efter de turbulenta åren i mitten på 80-talet, och i Västervik blev försäljningen av märket en konkret handling för att finansiera lokala valstugor, annonser i Västerviks-Tidningen och distribution av valsedlar i hela kommunen, från skärgården till inlandets bruksorter.
Västerviks Arbetarekommun har en rik historia som sträcker sig tillbaka till bildandet den 31 mars 1901, då staden var en av Smålands viktigaste industrinoder med hamnen och tändsticksfabriken som motorer. Pionjären Axel G. Gustafsson var en av de mest betydelsefulla personerna under rörelsens första hälft; han satt i riksdagen i decennier och lade grunden för det starka socialdemokratiska inflytandet i staden. Vid tiden för märkets utgivning 1987 var det kommunalrådet Conny Tyrberg som var den ledande politiska kraften i Västervik, och han arbetade nära organisationens ordförande och styrelse för att genomföra det som kallades för det nya Västervik. Under denna era var även personer som Egon Erlandsson och Karin Järpemo aktiva i att forma den lokala politiken och se till att arbetarekommunen förblev en relevant kraft för de anställda inom den tunga industrin och den växande offentliga sektorn.
Jubileums- och valfondsaktiviteterna under 1987 kulminerade ofta i stora sammankomster där märket nålades fast på kavajer som en hedersbetygelse, och det fungerade som en visuell påminnelse om att Västervik var en stad där arbetarrörelsen hade djupa rötter. Namnet Conny Tyrberg blev för många i Västervik synonymt med 80-talets framgångar, och det var under hans ledning som man lyckades behålla ett stabilt väljarstöd trots tidens nationella politiska utmaningar. Genom att infoga försäljningen av märket i den dagliga politiska verksamheten lyckades arbetarekommunen skapa en känsla av delaktighet som sträckte sig från de äldsta medlemmarna, som mindes Axel G. Gustafssons tal, till den nya generationens väljare inför 1988 års valrörelse. Idag utgör märket ett litet men betydelsefullt minnesmärke över den personliga och ekonomiska uppoffring som lokala medlemmar gjorde för att säkra socialdemokratins ställning i Västervik.


  • 02Låda
  • 04Kvarter
  • 30Plats