Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märket är rektangulärt stående och är jämnfärgat. En muskulös man står upp och håller verktyg i sin ena hand, nedanför ett hjul och någon form av kärve. Underst står det Arbetets Värde.
Bakgrunden till märket Arbetets Ära och den symbolik som präglade arbetarrörelsens tidiga hyllningar till kroppsarbetet.
Det rektangulära märket i bronserad metall bär parollen Arbetets Ära och är ett av de mest klassiska motivet inom den svenska arbetarrörelsens tidiga 1900-tal. Centralfiguren är en muskulös arbetare som bär en slägga över axeln, flankerad av ett kugghjul och en sädeskärve, vilket symboliserar den nödvändiga alliansen mellan industriarbetare och lantarbetare. Motivet är skapat för att utstråla styrka, värdighet och stolthet över det fysiska arbetet, och det fungerade som en påminnelse om att det är arbetets kraft som bygger samhället. Märket användes ofta som ett förtjänsttecken eller en hedersgåva till medlemmar som gjort betydande insatser inom fackföreningsrörelsen eller partiet, och det delades ut i stora upplagor över hela landet under flera decennier.
Konstnären bakom detta ikoniska motiv var bildhuggaren och medaljgravören Erik Lindberg, som var en av sin tids mest framstående formgivare och bland annat känd för att ha utformat Nobelmedaljerna. Lindberg lyckades i detta märke fånga den tidstypiska estetiken där arbetaren framställs som en heroisk gestalt, inspirerad av den klassiska skulpturkonsten men med en tydlig politisk udd. Märket beställdes ofta centralt av Socialdemokratiska Partistyrelsen eller LO för att skapa en enhetlig symbol för rörelsens värdegrund, och det bars med stor vördnad av veteraner vid högtidliga tillfällen som första maj eller vid lokala arbetarekommuners jubileer. Genom att bära parollen Arbetets Ära på bröstet deklarerade bäraren sin tillhörighet till en klass som inte längre skämdes för sina valkar, utan såg dem som bevis på sin samhällsbärande roll.
Historiskt sett speglar märket en tid då arbetarrörelsen arbetade medvetet med att skapa en egen kultur och identitet genom konst och symbolik. Namn som ofta förknippas med spridningen av denna typ av förtjänsttecken är partisekreterare och ombudsmän som förstod värdet av att belöna lojalitet med något beständigt. I lokala arbetarekommuner, som de i Uppsala, Mölndal eller Vetlanda som vi tidigare diskuterat, var det en stor händelse när en mångårig medlem fick ta emot Arbetets Ära ur händerna på ordföranden. Idag betraktas märket som ett av de främsta exemplen på arbetarrörelsens visuella arv och en påminnelse om de ideal som lade grunden för det moderna svenska folkhemmet.
Utdelningen av märket Arbetets Ära och de förtjänsttecken som bär Erik Lindbergs ikoniska motiv har sina rötter i 1920-talets början men tog sin mer formella och standardiserade form under 1930-talet. Det var under denna period som den socialdemokratiska partistyrelsen och LO insåg behovet av att skapa en enhetlig tradition för att hylla sina trotjänare och markera rörelsens mognad. Innan dess hade lokala föreningar ofta skapat egna diplom eller enklare märken, men med Arbetets Ära infördes en nationell standard som bar konstnärlig tyngd och som gav uttryck för en växande självkänsla inom arbetarklassen.
Den specifika rektangulära varianten med den muskulöse arbetaren och släggan blev särskilt vanlig i samband med att många av de arbetarekommuner som bildats runt sekelskiftet 1900 började fira sina 25- och 30-årsjubileer under just 1930-talet. Det blev då naturligt att vid dessa högtidligheter dela ut ett beständigt tecken på uppskattning till de pionjärer som varit med från starten. Märket blev därmed en viktig del i skapandet av en intern historia och hjältestatus kring de gamla kämparna. Under efterkrigstiden, särskilt på 1940- och 1950-talen, blev utdelningen än mer rituell och förknippad med distriktskongresser och stora fackliga möten där man ville visa på rörelsens kontinuitet och styrka genom att lyfta fram de medlemmar som bokstavligen byggt landet.
Bland de personer som var drivande i att formalisera dessa utmärkelser fanns partisekreterare och organisatörer som såg värdet i att använda estetiska uttryck för att stärka den politiska sammanhållningen. Att märket beställdes av en så framstående konstnär som Erik Lindberg gav det en tyngd som gjorde att det kunde mäta sig med de officiella statliga medaljerna, men med den viktiga skillnaden att det belönade trohet mot arbetarklassens ideal snarare än trohet mot kronan. Idag står märket som en symbol för den tid då arbetarrörelsen gick från att vara en utmanare i marginalen till att bli den bärande kraften i det svenska samhällsbygget.

  • 02Låda
  • 04Kvarter
  • 29Plats