Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märket, detta märke är där leverantören missat den vita emaljen. Uppsala Arbetarekommun firade sitt 85-års jubileum 1986, 1901-1986. Märket som utgavs har vit botten med text i silver, rosen i rött o grönt. (Finns även en upplaga där tillverkaren missat den vita emaljen.) Pris; 25;- kr.st.
Jubileumsåret 1986 blev ett mycket speciellt och känslosamt år för arbetarrörelsen i Uppsala, präglat av både stolthet och sorg. Firandet av arbetarekommunens 85-åriga historia genomfördes i skuggan av två tunga förluster som skakade både nationen och den lokala rörelsen djupt; statsminister Olof Palme mördades i februari samma år och bara några veckor tidigare hade Uppsala-profilen och fredspristagaren Alva Myrdal gått bort. Jubileet, som bland annat markerades med utgivningen av boken "Uppsala arbetarekommun: En minnesskrift", kom därför att handla lika mycket om att hedra de bortgångna ledarna som att fira organisationens framgångar. Vid högtidlighållandet var Hans Alsén en av de mest centrala gestalterna; han hade under lång tid varit ordförande för det socialdemokratiska partidistriktet i Uppsala län och tillträdde just detta år, 1986, som landshövding i länet efter att ha varit en dominerande kraft i Uppsalas kommunalpolitik i decennier.
Bland de personer som fanns i ledande ställning vid tiden för märket och jubileet märks även Birgitta Dahl, som var riksdagsledamot för Uppsala och miljö- och energiminister. Hon var en stark röst både lokalt och nationellt och bar arvet efter Alva Myrdal vidare, särskilt i frågor om internationell solidaritet och fred. En annan nyckelperson var Erik Nilsson, som under en följd av år tjänstgjorde som ordförande för Uppsala arbetarekommun. Han beskrivs som en verklig nestor i Uppsalapolitiken och var avgörande för att bygga broar mellan olika falanger i staden, samt en drivande kraft bakom tillkomsten av Upplands Lokaltrafik. Även John Lundberg, som länge verkat som ombudsman och riksdagsman, var en av de veteraner som personifierade rörelsens kontinuitet från de hårda åren i början av seklet fram till välfärdsbyggets kulmen.
Ser man längre tillbaka i historien, till tiden före 1986, formades organisationen av pionjärer som tvingades verka i en stad starkt präglad av universitetets och kyrkans konservativa värderingar. Den akademiska föreningen Laboremus, som tidigt anslöt sig till partiet, fungerade som en viktig plantskola där studenter och arbetare möttes, vilket gav Uppsala-arbetarrörelsen en unik intellektuell profil. Det var i denna miljö som profiler som Östen Undén och senare Alva och Gunnar Myrdal verkat och lagt grunden för den sociala ingenjörskonst som blev modell för hela landet. När märket togs fram 1986 var det alltså inte bara en symbol för 85 år av organisatoriskt arbete, utan en hyllning till en rörelse som lyckats förena "lärdomsstadens" akademiker med industrins arbetare vid företag som Nymans och Uppsala-Ekeby.
Samarbetet mellan de akademiska studenterna i föreningen Laboremus och de fackligt anslutna arbetarna i Uppsala utgör ett av de mest fascinerande kapitlen i svensk arbetarhistoria. Föreningen Laboremus bildades 1902 hemma hos studenten Martin Lamm med det uttalade syftet att bygga en bro mellan handens och hjärnans arbetare, en tanke som var mycket radikal i den tidens strikt klassuppdelade universitetsstad. Initiativtagarna, däribland studenten Nils Söderqvist och typografen Gustaf Hansson, ville skapa en mötesplats där akademiker kunde lära sig av arbetarnas verklighet och där arbetarna kunde få tillgång till bildning. Denna allians formaliserades 1910 då Laboremus som förening kollektivanslöt sig till Uppsala arbetarekommun, vilket var ett avgörande steg som gav socialdemokratin i Uppsala dess särpräglade intellektuella profil och skilde den från rörelsen i rena industriorter.
I minnesskriften som gavs ut till 85-årsjubileet 1986 lyftes detta långa partnerskap fram som nyckeln till rörelsens framgångar i staden. Skriften, och det talade ordet under jubileumsåret, präglades dock av en djup dysterhet och allvar då två av rörelsens giganter gått bort just detta år. Alva Myrdal, som var född i Uppsala och fostrad i Laboremus-miljön, avled bara veckor innan statsminister Olof Palme mördades i februari 1986. I jubileumstexter och tal detta år mindes man särskilt hur Alva och Gunnar Myrdal under 1930-talet använt Uppsala som en socialpolitisk verkstad, där idéer som slipats i diskussioner mellan studenter och fackföreningsfolk senare blev ritningar för det svenska folkhemmet. Samarbetet beskrevs som en nödvändig symbios där studenterna bidrog med teoretisk skärpa medan fackföreningsfolket från Nymans och Bahco stod för den praktiska förankringen och massrörelsens tyngd.
Personer som lyftes fram som bärande för denna tradition inkluderade inte bara de tidiga grundarna utan även senare profiler som Kjell-Olof Feldt och Anna Lindh, vilka båda skolats i denna smältdegel av akademisk debatt och facklig kamp. Minnesskriften från 1986 fungerade därmed som ett testamente över en epok där Uppsala arbetarekommun lyckades med konststycket att förena katedern med fabriksgolvet. För de medlemmar som bar det felpräglade eller korrekta jubileumsmärket 1986 symboliserade det inte bara partiets 85 år, utan också stoltheten över att tillhöra en rörelse där en skomakare och en professor kunde verka sida vid sida för jämlikhetens sak.


  • 02Låda
  • 04Kvarter
  • 28Plats