Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märket med Järfälla Arbetarekommun 80 År. 1991 firade Järfälla Arbetarekommun sin 80 åriga tillvaro, 1911-1991. Med anledning därav gjorde man ett jubileumsmärke, men dom nöjde sej inte med detta, man tog också fram ett medlemsmärke och av detta en variant med eklövskrans att användas som förtjänsttecken. Om jag är rätt underrättad så utdelades dom första på jubileumsfesten. Samtliga märken är av gulmetall.
Den egendesignade rosen är röd med gröna blad, texten är röd. Jubileums- och medlemsmärket är 15 mm. stora, Förtjänstmärket är 20 mm.
Järfälla arbetarekommun bildades år 1911 och dess tidiga historia är oskiljaktig från framväxten av industrisamhället i Kallhäll. När bröderna Bolinders verkstäder flyttade delar av sin verksamhet från Kungsholmen till Kallhälls gård år 1909 förvandlades den tidigare jordbruksbygden snabbt till en utpräglad bruksort. Fabriken dominerade hela samhället och bolaget ägde all mark, vilket skapade en sträng miljö där fabriksledningen kontrollerade allt från bostäder till skolgång. För de anställda innebar detta att den fackliga och politiska organiseringen mötte ett hårt motstånd, vilket tvingade de tidiga pionjärerna som K.J. Linderdahl att hålla sina möten i smyg i en vedbod som i folkmun kom att kallas för V-salen. Redan under 1910-talet började även kvinnorna i kommunen samlas, men det var först i början av 1920-talet som Järfälla socialdemokratiska kvinnoklubb formellt bildades. En av deras första stora stridsfrågor var rätten till bättre mödravård och införandet av skolbespisning, frågor som blev centrala för arbetarfamiljernas hälsa i Järfälla.
De första majdemonstrationerna i Järfälla under 1910-talet var dramatiska händelser eftersom bolaget förbjöd politiska sammankomster på sin mark. Arbetarna tvingades ofta tåga tysta ut ur bruksorten och rulla ut sina röda fanor först när de nått säker mark utanför bolagets kontroll. Politiska möten hölls ofta vid Björkliden i den närliggande Villastan, och dessa demonstrationer blev kraftfulla symboler för sammanhållningen mot den stränga bruksledningen. Pionjärer som K.J. Linderdahl och de första styrelsemedlemmarna fick under dessa år även sprida flygblad i smyg för att nå ut med budskapet om rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Motståndet mot rörelsen var så starkt att man vägrades mark för ett Folkets Hus i Kallhäll, vilket tvingade arbetarna att bygga sitt första samlingshem i ett gammalt hönshus i Björkliden.
Under de 80 år som ledde fram till jubileet 1991 transformerades Järfälla till en modern förortskommun. Profiler som det mångåriga kommunalrådet Ingemar Wallberg blev centralgestalter i denna utveckling genom sitt engagemang i utbyggnaden av Jakobsberg och Viksjö. Vid det stora 80-årsfirandet 1991, som ägde rum under en tid av politisk mobilisering, bjöds framstående talare in för att hylla den lokala kampen. Bland gästerna och talarna vid jubileumsevenemangen i Järfälla under denna period fanns nationella företrädare som betonade Järfällas unika resa från ett slutet brukssamhälle till en demokratisk förebild. Märket med eklövskransen delades ut vid en högtidlig ceremoni till veteraner som varit aktiva sedan folkhemsbyggets glansdagar, däribland medlemmar som varit drivande i att förverkliga kvinnoklubbens tidiga visioner om en modern socialtjänst och barnomsorg.
Jubileumsåret 1991 blev därmed inte bara en fest för de dåvarande 1 800 medlemmarna, utan en historisk manifestation av den uthållighet som präglat Järfällas socialdemokrater. Genom att hedra både de gamla pionjärerna från Kallhälls fabriker och de som byggt upp det moderna Jakobsberg, knöt man samman dåtid och nutid. Idag står jubileumsmärket som ett minne över en organisation som vuxit ur hemliga möten i vedbodar till att ta ett totalt ansvar för en av Stockholms största kommuner, burna av den lojalitet som generationer av medlemmar visat sedan starten 1911.

• Utgivningsår: 1991
• Material: metall
• Organisation: Arbetarpartiet Socialdemokraterna
• Ursprung: Järfälla, Stockholm