Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märket, är det gulfärgade märket med röda rosen i mitten. 1991 firade Järfälla Arbetarekommun sin 80 åriga tillvaro, 1911-1991. Med anledning därav gjorde man ett jubileumsmärke, men dom nöjde sej inte med detta, man tog också fram ett medlemsmärke och av detta en variant med eklövskrans att användas som förtjänsttecken. Om jag är rätt underrättad så utdelades dom första på jubileumsfesten.
Samtliga märken är av gulmetall. Den egendesignade rosen är röd med gröna blad, texten är röd. Jubileums- och medlemsmärket är 15 mm. stora, Förtjänstmärket är 20 mm.
Järfälla arbetarekommun bildades år 1911 och dess tidiga historia är oskiljaktig från framväxten av industrisamhället i Kallhäll. När bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinders verkstäder flyttade delar av sin verksamhet från Kungsholmen till Kallhälls gård år 1909 förvandlades den tidigare jordbruksbygden snabbt till en utpräglad bruksort. Fabriken dominerade hela samhället och bolaget ägde all mark, vilket skapade en sträng paternalistisk miljö där fabriksledningen med vd Erik August Bolinder i spetsen kontrollerade allt från bostäder till skolgång. För de anställda innebar detta att den fackliga och politiska organiseringen mötte ett hårt motstånd från bolaget, vilket tvingade de tidiga pionjärerna att hålla sina möten i smyg i en vedbod som i folkmun kom att kallas för V-salen. Redan under 1910-talet började de politiskt intresserade kvinnorna i kommunen att samlas, men det var först i början av 1920-talet som Järfälla socialdemokratiska kvinnoklubb formellt bildades för att ge kvinnorna en egen röst i det mansdominerade brukssamhället. En av deras första stora stridsfrågor var rätten till bättre mödravård och införandet av skolbespisning, då många arbetarfamiljer i Järfälla levde under knappa omständigheter där barnens hälsa blev en central politisk fråga.
De första majdemonstrationerna i Järfälla under 1910-talet var dramatiska händelser som krävde både mod och uppfinningsrikedom, då fabriksledningen i Kallhäll gjorde allt för att hindra arbetarna från att manifestera. Eftersom bolaget förbjöd politiska sammankomster på sin mark, tvingades arbetarna ofta tåga långa sträckor ut ur bruksorten för att nå platser där de fick demonstrera fritt, och det berättas om hur man i tysthet samlades vid fabrikens utkanter för att sedan rulla ut sina röda fanor först när man lämnat bolagets område. Politiska möten och första maj-tal hölls ofta vid Björkliden i den närliggande Villastan, som låg utanför Bolinders kontroll, och dessa demonstrationer blev kraftfulla symboler för sammanhållningen mot den stränga bruksledningen. Pionjärer som K.J. Linderdahl och de första styrelsemedlemmarna fick under dessa år även ägna nätterna åt att fästa valaffischer och sprida flygblad i smyg för att nå arbetarna med budskapet om rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Kvinnoklubben blev snabbt en drivande kraft i dessa demonstrationer och bidrog till att lyfta frågor om familjepolitik och bostadsstandard, vilket breddade arbetarekommunens politiska agenda i hela kommunen.
Motståndet mot arbetarrörelsen var så starkt att när planerna på ett Folkets Hus tog fart, vägrade bolaget upplåta mark i Kallhäll. Arbetarna tvingades därför bygga sitt första gemensamma hus i ett gammalt hönshus i Björkliden, vilket blev en viktig samlingspunkt i en tid då arbetarekommunen motarbetades av både ordningsmakten och lokala godsägare. Under de 80 år som ledde fram till jubileet 1991 klev flera tongivande namn fram och formade kommunens utveckling, däribland profilerna Hjalmar Mehr och det mångåriga kommunalrådet Ingemar Wallberg. Wallberg blev en central gestalt i det moderna Järfällas framväxt genom sitt engagemang i den massiva utbyggnaden av bostadsområden som Jakobsberg och Viksjö under efterkrigstiden, en expansion som förvandlade Järfälla från en sluten bruksort till en öppen och modern förortskommun. Kvinnoklubbens tidiga arbete för daghem och social service lade en viktig grund för hur dessa nya bostadsområden senare kom att planeras och utformas.
När Järfälla arbetarekommun firade sitt 80-årsjubileum 1991 togs en serie märken fram för att hedra historien, där det mest framstående var förtjänsttecknet med eklövskrans. Vid de ceremoniella utdelningarna under jubileumsfesten 1991 beskrevs märket som en hedersbetygelse som bar med sig minnet av både de män och de kvinnor som trotsat förbuden, rullat ut sina fanor i smyg och kämpat för skolmat och bättre bostäder. Denna rika historia av lokal kamp och samhällsbygge gjorde att arbetarekommunen vid sitt jubileum kunde blicka tillbaka på en resa från totalt utanförskap till att vara den drivande kraften i kommunens utveckling. Märket med sin eklövskrans står idag som en hyllning till den uthållighet som generationer av medlemmar visat ända sedan de första hemliga kampanjerna och mötena i Kallhälls vedbodar för att lägga grunden till det demokratiska Järfälla vi ser idag.

  • 02Låda
  • 04Kvarter
  • 21Plats