
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
Borås Arbetarekommun valfond.
Det märke från Borås arbetarkommun som du beskriver är i sin utformning och materialval typiskt för de kampanjmärken som användes under 1940-talet och det tidiga 1950-talet. Att märket är präglat i silverfärgad metall utan emalj tyder på att det producerades under en period då man behövde hålla nere produktionskostnaderna för att maximera överskottet till valfonden. Under krigsåren på 1940-talet var metalltillgången ofta begränsad, vilket gjorde att enklare präglingar i metall blev det främsta sättet att skapa hållbara märken för medlemmarna. Utifrån märkets stil och den historiska kontexten för lokala valfonder kan man med stor sannolikhet placera utgivningen till valrörelserna 1944 eller 1948, då mobiliseringen i Borås var som störst för att säkra det lokala inflytandet i textilindustrins hemstad.
När det gäller dateringen av märket kan man genom att jämföra med liknande föremål från andra städer se att den enkla präglingen i silvermetall blev särskilt vanlig under valåret 1944. Det var ett år då Sverige levde under krigets ransoneringar och där partiet medvetet valde enkla och billiga märken för att visa att man inte slösade med resurserna. Samtidigt var valrörelsen 1944 historisk eftersom den genomfördes mitt under brinnande världskrig och fokuserade på efterkrigstidens planering och det som kom att kallas arbetarrörelsens efterkrigsprogram. I Borås var mobiliseringen extra stark då man ville säkerställa att textilindustrin skulle förbli stabil även efter krigsslutet, vilket gör att detta märke bär på en historia om både ekonomisk insamling och en djup oro och framtidstro inför freden.
Det unika med Borås arbetarkommun under denna tid var hur man lyckades integrera det sociala livet med det politiska, där valfondsmärket bara var en av många delar i en levande folkrörelse. Utöver försäljningen av märken anordnades även basarer, fester och lottdragningar för att stärka kassan, men märket förblev det viktigaste beviset på en enskild medlems engagemang. Att du har ett sådant märke bevarat idag är en påminnelse om en tid då den politiska kommunikationen var fysisk och där varje märke som fästes på ett kavajslag i Borås var en del i ett större lagbygge för att förändra samhället.
Borås arbetarekommun använde dessa märken som ett viktigt verktyg i sin ekonomi långt innan det statliga partistödet infördes år 1965. Innan dess var varje lokal organisation tvungen att själv finansiera sina valkampanjer genom gåvor och försäljning av märken. Valfonden i Borås var särskilt framgångsrik tack vare den täta sammanhållningen i de textila industriområdena som Norrby och Ryda, där arbetare på väverier och spinnerier köpte märkena för att visa att de gjort sin plikt för partiet. Det finns uppgifter om att valrörelsen 1948 var särskilt intensiv, den så kallade "skördetidskampanjen", där partiet i Borås satsade stora resurser på att nå ut till arbetarfamiljerna med budskap om trygghet och fortsatta reformer.
När det gäller specifika valspråk och budskap från den tid märket kom ut var parollen "Trygghet för hemmen" ett återkommande tema i Borås under slutet av 1940-talet. Det var en tid då välfärdsstaten började ta form på allvar med införandet av det allmänna barnbidraget 1947 och diskussionerna kring de nya pensionerna. Borås arbetarekommun lyfte i sin lokala propaganda ofta fram vikten av att försvara de landvinningar som gjorts för stadens industriarbetare. Märket fungerade i detta sammanhang som en liten men viktig del i den stora rörelse som byggde det moderna Borås genom både facklig kamp och parlamentariskt inflytande.
- 02Låda
- 04Kvarter
- 09Plats