Pensionärsorganisationer

Pensionärernas Förtroenderåd.
Pensionärernas förtroenderåd, ofta kallade kommunala pensionärsråd (KPR) eller regionala pensionärsråd (RPR/LPR), är samrådsorgan mellan pensionärsorganisationer och kommun eller region. Rådet fungerar som ett forum där pensionärernas perspektiv tas in i planering och beslut som rör äldreomsorg, boende, trafik, service och andra livsviktiga samhällsfrågor.
Juridisk status och bakgrund. Inga bindande lagkrav i Sverige: inrättandet är frivilligt för kommuner och regioner, trots att 290 av 290 kommuner har råd och flertalet landsting/regioner har motsvarande.
PRO och andra pensionärsorganisationer har drivit på för lagstiftning om obligatoriska råd, med stöd av internationella exempel från Norge, Danmark och Finland där pensionärsråd är lagstadgade.
Syften och uppgifter. Ge pensionärer tidig insyn i planerade förändringar inom äldreomsorg, kollektivtrafik, bostadsplanering med mera.
Inhämta synpunkter och förslag tidigt i processen, så att de kan påverka nämnders och styrelsers handläggning [^6].
Initiera egna frågor av betydelse för pensionärer och driva opinion eller kunskapsspridning.
Fungera som remissinstans i ärenden som rör äldrepersoners villkor.
Organisation och sammansättning.
Rådet leds oftast av kommunstyrelsens ordförande eller en vice ordförande utsedd av pensionärs­organisationerna.
Mandatperiod följer vanligen politiskt val, fyra år.
Ledamöter och ersättare utses av lokala pensionärsföreningar (PRO, SPF Seniorerna, SKPF m.fl.), fördelat efter organisationsstorlek.
Administrativ service handhas av kommunens eller regionens förvaltning, vanligtvis socialförvaltningen.
Mötesrutiner och samarbete. Möten hålls ofta 4–8 gånger per år, med fast årsplan för strategiska frågor.
Dagordning publiceras normalt tio dagar före varje sammanträde, protokoll två veckor efter.
Rådet kan ha arbets- eller referensgrupper för särskilda teman, till exempel boendeplanering eller färdtjänst.

  • 31Låda
  • 03Kvarter
  • 32Plats