- 00Skåp
- 03Kvarter
- 08Plats
Lokala märken 1 Maj
1 Maj 1927. Borås arbetarekommun.
Märket från första maj 1921 kommer från den svenska socialdemokratiska arbetarrörelsen och visar budskapet "Fram för en enig front mot kapitalistklassen!". Detta budskap var relevant under en tid präglad av politisk och ekonomisk osäkerhet.
Politiskt läge i Sverige 1921
År 1921 var ett viktigt år för Sverige, då landet befann sig i en övergångsperiod med stora förändringar efter första världskriget.
Demokratins genombrott: De första allmänna och lika riksdagsvalen med full rösträtt för både män och kvinnor hölls i september 1921. Detta var en milstolpe som fullbordade den formella demokratiseringen av Sverige.
Regeringsskifte: Hjalmar Branting bildade sin andra socialdemokratiska regering efter valet.
Ekonomisk kris: Sverige gick in i en djup ekonomisk depression, ofta kallad "1920-talskrisen", som följde på efterkrigstidens högkonjunktur. Denna kris, med hög arbetslöshet och sociala problem, bidrog till en polariserad politisk debatt.
Socialdemokratisk splittring: Inom arbetarrörelsen fanns fortfarande spänningar efter partisplittringen 1917. Märkets uppmaning till "enig front" kan ses i ljuset av denna inre oenighet och behovet av sammanhållning mot de borgerliga partierna och kapitalet under kristider.
Politiskt läge i Borås 1921.
Arbetsmarknadskonflikter: Den ekonomiska krisen ledde till sociala spänningar. I slutet av maj 1921 inleddes en omfattande väveristrejk i Borås, som då var en central ort i den svenska textilindustrin. Strejken, som varade i två veckor, handlade om arbetsgivarnas krav på lönesänkningar.
Kommunalpolitik och mandatfördelning: Precis som på riksplanet pågick en omvandling inom Borås stadsfullmäktige. Socialdemokraterna hade en stark ställning i staden, men mandatfördelningen varierade mellan de borgerliga partierna och vänstern under denna period.
Demokratisering: 1921 var året för det första riksdagsvalet där kvinnor hade full rösträtt, vilket var en stor händelse även i Borås. Den lokala socialdemokratiska arbetarekommunen, som hade kommunalt stöd för bland annat sitt folkbibliotek, var aktiv i att uppmana kvinnor att använda sin nyvunna rösträtt.
Stadens utveckling: Staden genomgick också fysiska förändringar under denna tid, med bland annat planering och utbyggnad av nya bostadsområden, vilket också var föremål för politiska diskussioner.