Lokala Första maj märken

• Organisation: Arbetarepartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1920
• Ursprung: Sverige
• Material: papper

1 maj 1920 Rätt åt alla.

Det här märket från 1:a maj 1920 markerar ett historiskt skifte, det är det första märket som bärs under en socialdemokratisk statsminister. Efter segerns sötma 1919 med parollen "Fram mot ljuset", andas detta märke ett nytt allvar och ett löfte om att förverkliga de vunna rättigheterna med budskapet "Rätt åt alla".
Märket: Form och budskap
Märket återgår till den klassiska sköldformen (likt B.A.K-märket från 1908) men med en modernare, grafisk profil.
Symbolik: Den vita diagonalen som skär genom det röda fältet skapar en dynamisk känsla. Parollen "Rätt åt alla" är en direkt fortsättning på demokratiseringen; nu när rätten att rösta var vunnen, handlade det om rättvisa i livets alla skeden – skola, vård och arbetsliv.
Material: Under 1920 var det fortfarande ekonomiskt stramt efter kriget, och märket är tryckt på papp/kartong. Det var en medveten strategi för att hålla priset lågt så att alla i rörelsen kunde visa sin tillhörighet.
Politiken 1920: Branting vid makten
Om 1919 var reformernas år, var 1920 året då makten skiftade på riktigt.
Sveriges första S-regering: Den 10 mars 1920 hände det som många trott var omöjligt bara ett decennium tidigare: Hjalmar Branting blev Sveriges statsminister och bildade landets första helt socialdemokratiska regering.
Från ord till handling: Den lagstadgade 8-timmarsdagen, som beslutades 1919, började nu tillämpas fullt ut. "Rätt åt alla" innebar i praktiken rätten till en fritid, något som var en radikal tanke för samtiden.
Ekonomisk oro: Trots de politiska framgångarna var 1920 ett tufft år. Efterkrigsdepressionen började kännas av med hög arbetslöshet och social oro, vilket gjorde budskapet om rättvisa ännu viktigare för att hålla samman rörelsen.
Personerna bakom
Bakom märket stod den nu maktinnehavande arbetarrörelsen, som inte längre bara var en oppositionskraft utan en regeringsduglig partner.
Hjalmar Branting: Han var vid denna tid rörelsens obestridda centralfigur. Att bära 1920 års märke var för många en direkt hyllning till att "deras man" nu satt vid styret i Rosenbad.
Kvinnliga pionjärer: Det här var det sista året innan kvinnor för första gången fick sitta i riksdagen (valet 1921), så mobiliseringen inför detta var i full gång under 1:a maj-firandet 1920.
Sammanfattningsvis: Detta märke representerar det ögonblick då arbetarrörelsen gick från att kräva sin rätt till att ha ansvaret för att fördela den. Det är en symbol för det tidiga 1920-talets framtidstro, balanserad med det tunga ansvaret att styra ett land i förändring.