
Arbetarrörelsens kursgårdar
Gysinge herrgård, märket är ljus blått
Gysinge bruk grundades redan på 1660-talet. Bruket var Gästriklands enda vallonbruk och är idag en av Sveriges bäst bevarade.
Vallonsmidet infördes i slutet av 1600-talet och bruket utvecklades successivt till ett av de största i landet. En av brukspatronerna var Eva Höök som ledde bruket i över 40 år i början av 1700-talet. Den ståtliga herrgården med sin välskötta park, långa rader av arbetar- och smedsbostäder, kallbadhus, orangeri, värdshus, brukshandel, magasin och smedja är bara några av de många bevarade byggnaderna på bruket.
I teknikhistoriska kretsar är Gysinge världsberömt. I slutet av 1800-talet fick de gamla järnbruken svårare att klara sig ekonomiskt. I Gysinge försökte brukspatronen Benedicks möta krisen med att satsa på ny teknik. År 1900 lyckades ingenjör F A Kjellin för första gången smälta järn med hjälp av elektricitet. Elektrostålugnen gjorde stålframställningen mindre beroende av kol och både enklare och billigare. Kjellinska ugnen är idag ett museum.
Gysinge hade stora skogsegendomar och för att ta vara på skogen byggdes år 1890 en sulfitfabrik. Fabriken fick en kort historia då den förstördes i en brand 1901. På platsen byggdes istället ett elektrostålverk som var i drift fram till 1927.
Efter brukets nedläggning var Gysinge Herrgård pensionat, men hotades 1968 med rivning. Efter namninsamlingar i orten fick dåvarande Österfärnebo kommun kontakt med byggmästare Anders Diös i Uppsala, som för 1 krona köpte det då förfallna huset och en vildvuxen trädgård. Han i sin tur överlät Gysinge Herrgård 1969 för hundra kronor till PRO, Pensionärernas Riksorganisation, som sökte en kursgård. Efter omfattande renovering och ombyggnader invigdes Gysinge Herrgård den 16 juni 1971 som ”världens första kursgård för pensionärer och ägd av pensionärer”. Från januari 2022 ägs nu Gysinge Herrgård av Jula Hotell AB.
- 01Låda
- 03Kvarter
- 22Plats