- 00Skåp
- 17Kvarter
- 24Plats
Fredsmärke
Märke från Medborgartåget 1916, vilket var en stor demonstration för fred och demokrati som hölls i Stockholm den 1 maj 1916.
Demonstrationen var en direkt fortsättning på den Arbetarfredskongress som hölls i mars 1916. Under första världskriget fanns en stark oro för att de styrande i Sverige (högerkrafterna och kungen) skulle dra in landet i kriget på Tysklands sida. Den socialistiska arbetarrörelsen, med det Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i spetsen, krävde "fred till varje pris".
De tre personerna som syns på märket är de tre fredsaktivister som fängslades efter kongressen, anklagade för landsförräderi (det så kallade "Tre-statsråds-talet"):
Zeth "Zäta" Höglund (högst upp till vänster)
Erik Hedén (högst upp till höger)
Ivar Oljelund (längst ner)
Dessa tre betraktades av demonstranterna som martyrer för yttrandefriheten och fredssaken, vilket förklarar texten "Fredens förkämpar" på märket.
Syftet med Medborgartåget
Protest mot krigsaktivism: Man ville visa att svenska folket krävde neutralitet.
Huvudaktörerna bakom Medborgartåget 1916 var:
Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF): Detta var den drivande kraften. Under ledning av Zeth Höglund (en av personerna på bilden) var förbundet betydligt mer radikalt än moderpartiet och drev en hård antimilitaristisk linje.
Arbetarrörelsens fredskommitté: En kommitté som bildats specifikt för att organisera motståndet mot den så kallade "krigsaktivismen" (de krafter som ville att Sverige skulle gå med i kriget).
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP): Partiet var medarrangör, men det fanns vid denna tid en djup spricka mellan partiledningen (under Hjalmar Branting) och de radikala ungdomarna. Ledningen stödde demonstrationen främst för att försvara yttrandefriheten och protestera mot fängslandena, snarare än att helhjärtat stödja ungdomsförbundets mer revolutionära retorik.
Demokratiska rättigheter: Man krävde amnesti för de fängslade fredskämparna och protesterade mot statens ingrepp i yttrandefriheten.
Rösträtt: Liksom de flesta demonstrationer vid denna tid var kravet på allmän och lika rösträtt centralt.