Arbetarerörelsens Tidningar.

• Organisation: Demokraten Aarhus.
• Utgivningsår: Okänt
• Ursprung: Danmark, Aarhus
• Material: metall

Demokraten Aarhus.
Tidningen Demokraten (även känd som Demokraten Aarhus) var en dansk socialdemokratisk dagstidning som gavs ut i Århus mellan 1884 och 1974.
Den spelade en avgörande roll som röst för arbetarrörelsen på Jylland.
Historik och betydelse:
Grundande: Tidningen startades den 1 oktober 1884 av Harald Jensen och Emil Marott som en efterföljare till Socialdemokratisk Ugeblad.
Storhetstid: Kring sekelskiftet 1900 växte den snabbt och blev stadens största tidning samt centralorgan för den jylländska arbetarpressen. Vid 1914 var den Jyllands största tidning.
När Demokraten i Aarhus grundades 1884 befann sig Danmark i ett av sina mest turbulenta och infekterade politiska skeden någonsin, känt som Forfatningskampen (författningskampen).
Här är de tre viktigaste faktorerna som formade läget det året:
1. Politisk låsning och "Provisorietiden"
Landet var djupt splittrat mellan det konservativa partiet Højre, som satt vid makten, och det liberala bondepartiet Venstre, som hade majoritet i Folketinget.
Maktkampen: Statsminister J.B.S. Estrup (Højre) vägrade att avgå trots att han saknade stöd i parlamentet. Han styrde istället genom så kallade "provisoriska" (tillfälliga) finanslagar, vilket i praktiken innebar ett auktoritärt styre som kringgick folkvalda beslut.
Demokratisk kris: Detta skapade en enorm bitterhet och ledde till att politiska tidningar, som Demokraten, blev livsviktiga vapen i kampen för parlamentarism.
2. Socialdemokratins genombrott
1884 var ett historiskt märkesår för den danska arbetarrörelsen.
Första mandaten: Samma år som tidningen startade lyckades Socialdemokratiet för första gången få in representanter i det danska parlamentet (Folketinget) – de två pionjärerna Peter Thygesen Holm och Chresten Hørdum valdes in.
Behov av egna röster: I takt med att partiet växte behövde man lokala plattformar utanför Köpenhamn för att organisera arbetarna, vilket gjorde etableringen i Aarhus strategiskt viktig.
Profil: Tidningen var i början starkt agitatorisk och försvarade arbetarnas intressen, med kända profiler som socialreformatorn Peter Sabroe knutna till redaktionen.
Motgångar: Under andra världskriget stängdes tidningen tillfälligt ner av den tyska ockupationsmakten. Efter 1950 drabbades den av ekonomiska problem och minskad upplaga, trots en radikal profil på partiets vänsterkant.
Nedläggning och försök till nystart:
Nedläggning (1974): Det sista numret gavs ut den 17 augusti 1974 efter år av underskott.
Den nya Demokraten: Tidningen gjordes ett försök att återupplivas i oktober 1981 under namnet Den nye Demokraten, men försöket lades ner redan i april 1982 på grund av svagt lokalt intresse och bristande stöd från fackföreningsrörelsen (LO).
I Århus förknippas namnet ofta med det karaktäristiska Demokratens Bladhus vid Banegårdspladsen, där redaktionen huserade från 1936 fram till stängningen.