Arbetarerörelsens Tidningar.

Östgöten.
Östergötlands aftonblad var en ursprungligen liberal tidning som började ges ut 1873 i Linköping, i opposition mot den mer konservativa Östgöta Correspondenten.
Efter att några provnummer hade utsänts hösten 1872, utkom tidningen från nyåret 1873 regelbundet med två nummer i veckan, från 1890 med tre, från 1894 med fyra och från 1900 med sex. Tidningens grundläggare var Isidor Kjellberg (1841–1895). Hans personliga skrivsätt och radikala åsikter gjorde tidningen livligt uppmärksammad och den fick med tiden en betydande spridning. Efter hans död redigerades tidningen av hans son Hugo Emil Kjellberg (född 1875) till februari 1902 och sedan från september 1905 till februari 1910. Han efterträddes av John Hanzén (född 1873), som fortsatte att utveckla tidningen i liberal riktning 1910–1935. Tidningen ägdes av aktiebolaget Östgöten, som grundades 1901 med ett aktiekapital om 100 000 kronor. Bolaget drev även boktryckeri och förlag. Tidningen hade 1922 en upplaga om cirka 12 000 exemplar och prenumeration kostade då 16 kronor per år.
• 1935 bytte Östgöten parti från Liberalerna till Socialdemokraterna
• 1962 inleddes ett produktionssamarbete med Östergötlands Folkblad, vilket innebar en flytt till Norrköping.
• 1966 slogs Östgöten ihop med socialdemokratiska Östergötlands Folkblad i Norrköping och bildade då gemensamt Folkbladet Östgöten (FÖ)
• 1981 togs ett nytt steg, vilket innebar att man återgick till läget före 1962. Folkbladet-Östgöten blev åter två tidningar i var sin del av Östergötland,
Östgötens redaktion flyttade nu ”hem” till Linköping
• 1997 upphörde Östgöten att komma ut under eget tidningsnamn
S.R. 451.

• Utgivningsår: Okänt
• Material: plast
• Organisation: Östergötlands aftonblad.
• Ursprung: Linköping, Sverige