Arbetarerörelsens Tidningar.
Vi.
Märket är en vanlig pin som funnits i många utförande. Anställda bar den på kavajuppslaget vid officiella sammanhang. den gavs även bort som gåva.
Tidningen Vi har en lång och intressant historia som sträcker sig över 100 år. Låt mig berätta lite om det!
1910-talet: I mars 1913 gav Kooperativa Förbundet (KF) ut första provnumret av Konsumentbladet, som var Vi:s föregångare. Det var ett enkelt blad med artiklar, kåserier och noveller. Konsumentbladet skulle vara en “tidning för kooperation och huslig ekonomi”. År 1914 började regelbunden utgivning, och upplagan var från början 40 000 exemplar.
Mellankrigstiden och 40-talet: Under 1920-talet förvandlades Konsumentbladet till en familjetidning. Upplagan steg kraftigt, och författare som Vilhelm Moberg började skriva för tidningen. År 1936 bytte Konsumentbladet namn till Vi.
1930-talet: Vi stödde KF:s arkitektkontor i den stora funkisdebatten som bröt ut 1930. Vi Reseklubben startade 1937 och är fortfarande aktiv. Tidningen gav också ut flera temanummer om olika yrkesgruppers situation.
1940-talet: 1947 nådde Vi sin största upplaga hittills, med 676 000 exemplar – vilket motsvarade 40 procent av Sveriges befolkning. Reportrar skickades ut i världen, och författare som Astrid Lindgren debuterade som Vi-medarbetare.
1950-talet: Skönlitteratur och utrikesreportage spelade en stor roll. Evert Taube skrev flitigt för Vi.
1960-talet: Vi publicerade ett utdrag ur Rachel Carsons miljöklassiker “Tyst vår” och fortsatte satsa på utlandsreportage.
Det är fascinerande att se hur Vi har utvecklats över åren – från enkla stridsskrifter till dagens moderna magasin
- 09Låda
- 04Kvarter
- 08Plats