• 09Låda
  • 03Kvarter
  • 25Plats

Arbetarerörelsens Tidningar.

Folket i Bild/Kulturfront. Är en politiskt oberoende tidskrift som startades 1972 och ägs och styrs av föreningen med samma namn. Tidningens grundläggande paroller är: Antiimperialism, För en folkets kultur, och Försvarande av yttrande- och tryckfriheten. Tidningen publicerar rapporter, konst, litteratur, debatt och kultur. Den är baserad i Stockholm. I det senaste sommarnumret 2024, på 72 fullspäckade sidor, skriver de om alltifrån nyckelharpor till “Stockholmsmodellen” som skulle generera fler bostäder men blev en flopp, samt kollektiv boendet Sällbo - ett boende över generationsgränserna. De bjuder också på två kapitel ur den tyske journalisten Patrik Baabs bok På båda sidor om fronten - Mina resor i Ukraina.
Det är viktigt att skilja på den "gamla" Folket i Bild (FiB), och den "nya"
Folket i Bild/Kulturfront (FiB/K).
Här är de viktigaste punkterna om tidskriften som startade 1972:
1. Brytningen och nystarten
Den ursprungliga Folket i Bild köptes upp av Bonniers och slogs ihop med tidningen Se. Många kulturarbetare och läsare såg detta som ett svek mot tidningens folkliga och bildande rötter. Som en protest startades Folket i Bild/Kulturfront 1972 av bland andra författaren Jan Myrdal.
2. De tre parollerna
FiB/K skapade en unik profil genom att stå på tre ideologiska ben som de fortfarande följer strikt:
Försvara yttrande- och tryckfriheten: Tidningen ska vara en kompromisslös röst för det fria ordet.
För en folkets kultur: Mot kommersiell "skräpkultur" och för en kultur som speglar vanliga människors liv.
Antiimperialism: Ett starkt fokus på att stödja nationellt oberoende och kritisera stormakters inblandning i andra länder.
3. "Politiskt oberoende" – men med en twist
När FiB/K säger att de är politiskt oberoende menar de att de inte är knutna till något specifikt politiskt parti. Däremot är tidningen i högsta grad politisk i sin hållning. De tillåter inte heller några presstöd, utan finansieras helt av medlemmar och lösnummerförsäljning för att vara totalt oberoende av staten och storfinansen.
4. IB-affären: Tidningens största ögonblick
Det mest berömda FiB/K har gjort var avslöjandet av IB-affären 1973. Reportrarna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade att Sverige hade en hemlig, olaglig spionorganisation (IB) som bland annat registrerade vänstersinnade svenskar. Detta är en av de största politiska skandalerna i modern svensk historia och ledde till att journalisterna fängslades för.