Arbetarerörelsens Tidningar.

• Organisation: Tidningen Arbetet.
• Utgivningsår: Okänt
• Ursprung: Malmö, Sverige
• Material: metall

A ( Arbetet) Grundades 1887.
Arbetet (Malmö) – Det är denna tidning som märket hör ihop med.
Grundad: 1887. Politisk inriktning: Socialdemokratisk. Nedlagd: 2000.
Från Arbetets personaltidning (kontakt) 1948 fanns denna artikel:
Detta märke kommer i fortsättningen att vara Arbetets speciella igenkänningstecken och skall efter hand utdelas
till duktiga försäljare och ombud. Ni kommer att återfinna detsamma i annonser, propagandamaterial, trycksaker mm.
Det där lilla röda märket med det stiliserade A:et är starkt förknippat med tidningen Arbetet i Malmö – och det går faktiskt att säga ganska mycket om både märket, tidningen och det politiska klimatet när symbolen användes.
Märket är nästan säkert från perioden 1950–1980‑talet, då Arbetet hade: sin största upplaga (över 100 000 exemplar på 1980‑talet) en stark identitet som socialdemokratisk morgontidning med tydlig grafisk profil
Det stiliserade A:et med strålar är typiskt för efterkrigstidens arbetarrörelsedesign: modernistiskt, framåtblickande, och med associationer till upplysning, kunskap och framtidstro.
Det är en av de äldsta och mest betydelsefulla arbetarrörelsetidningarna i Sverige. Den hade stark koppling till LO, SAP och den sydsvenska arbetarrörelsen.
1887 är ett av de mest dramatiska och formativa åren i svensk arbetarrörelses historia. När Arbetet i Malmö grundas detta år sker det mitt i ett politiskt landskap som kokar av konflikter, organisering och social oro. Det är därför tidningen får en så tydlig och stridbar profil redan från start.
Politiska läget:
Sverige 1887 – ett land på väg att explodera politiskt
Det politiska läget präglas av tre stora processer:
1. Arbetarklassen växer – men saknar politiskt inflytande
Industrialiseringen har tagit fart i Malmö, Göteborg och Stockholm.
Arbetare saknar rösträtt: endast ca 6 % av befolkningen får rösta i riksdagsvalen.
Arbetsdagar på 10–12 timmar är norm, barnarbete är vanligt, och det finns inga sociala skyddsnät.
Detta skapar en enorm frustration och ett behov av egna medier.
2. Socialismen börjar organisera sig – men är ännu förbjuden i praktiken
Socialdemokratiska idéer sprids via agitatorer, ofta från Danmark och Tyskland.
August Palm har hållit sina första socialistiska föredrag i Malmö redan 1881.
Fackföreningar är svaga och ofta kortlivade.
Myndigheterna betraktar socialismen som samhällsfarlig.
Det är i denna miljö Arbetet föds – som ett kamporgan snarare än en traditionell tidning.
3. Den stora tullstriden 1887
Detta är årets stora politiska drama och påverkar allt:
Striden står mellan frihandlare (liberaler, arbetare, stadsbefolkning) och tullvänner (konservativa, godsägare).
I Malmö och Skåne är motståndet mot tullar starkt – de höjer matpriserna för arbetare.
Riksdagsvalet 1887 blir kaotiskt: Liberalerna vinner först.
Men valet ogiltigförklaras på teknikaliteter.
Ett nytt val hålls – och nu vinner tullvännerna.
Detta uppfattas av många som en politisk kupp.
Arbetet grundas mitt i denna strid, och tidningen tar tydligt parti för arbetare, frihandel och demokratisering.
Malmö 1887 – en perfekt grogrund för en stridbar tidning
Malmö är vid denna tid: en snabbt växande industristad en av landets mest radikala miljöer, centrum för tidig svensk socialism
platsen där August Palm och senare Hjalmar Branting håller sina viktigaste tal
Det är ingen slump att Arbetet startar just här.
Varför Arbetet behövdes 1887. Tidningen fyller flera funktioner:
ge arbetare en egen röst, sprida socialistiska idéer,
rapportera om strejker, arbetsvillkor och facklig organisering
motverka borgerlig press, skapa sammanhållning i en klass utan politisk makt,
Arbetet blir snabbt en av landets viktigaste arbetarrörelsetidningar.
Läs på SR. 1.