Arbetarrörelsens arkiv

• Organisation: Rosmärken-Sverigemärken-SAP
• Utgivningsår: 1991
• Ursprung: Göteborg, Västra Götaland, Sverige
• Material: plast

Detta märke hör till SAP Volvo, 500 ex. Under 1991 utkom ett märke med den långskaftade "90-tals- rosen" på ett vitt fält som till formen associerar till en sverigekarta.
Tvärs över märket finns ett rött fält med ett föreningsnamn. det finns 18 olika plus en med texten SOCIALDEMOKRATERNA. Storlek: 13 x 27 mm.

Märket från SAP Volvo är en tung industriell trofé i samlingen. Med en upplaga på 500 exemplar placerar det sig i samma volymkategori som Boden och Nässjö, men kontexten är helt annorlunda. Här handlar det inte om en kommun, utan om en av Sveriges mäktigaste arbetsplatser, Volvo i Göteborg.
Att märket bär texten "SAP VOLVO" (Socialdemokratiska Arbetarepartiet) istället för bara "Volvo" är en viktig markering. Det handlade om att visa partifärg inne på fabriksgolvet.
Märket: En tydlig gränsdragning
Detta märke är unikt i samlingens serie eftersom det så tydligt använder partiförkortningen "SAP".
Identitet: På en arbetsplats som Volvo, där företaget har sin egen starka identitet och logotyp, var det viktigt för S-föreningen att skilja sig från företagsledningen. Märket signalerade: "Vi jobbar på Volvo, men vi står för Arbetarepartiet".
Upplagan (500 ex): Volvo Torslanda och tillhörande enheter hade tusentals anställda. 500 märken räckte inte till medlemskåren i stort. Detta var en utmärkelse för förtroendemannakåren – skyddsombud, kontaktombud och klubbstyrelse. Det var "officersbrickan" för den facklig-politiska hären.
Det politiska läget: Maktkampen på Torslanda
1991 var en mycket speciell tid för Volvo och dess arbetare.
PG Gyllenhammar och Renault-affären: Volvos mäktige chef Pehr G. Gyllenhammar drev vid denna tid på för en strategisk allians (som senare skulle bli ett försök till samgående) med franska statliga Renault. Detta skapade oro bland arbetarna för att makten skulle flytta till Paris. S-klubben var djupt involverad i diskussionerna om det "svenska industriarvets" framtid.
Kampen mot vänstern: Volvo Torslanda var känt för att ha en stark falang av kommunister (KPML(r) och VPK/V). För Socialdemokraterna (SAP) var märket ett sätt att "flagga" mot den radikala vänstern på fabriksgolvet. Det var en kamp om vem som bäst företrädde arbetarna: de revolutionära eller de reformistiska sossarna.
Krisen: Bilförsäljningen sjönk kraftigt i början av 90-talet. Varsel och rationaliseringar hängde i luften. Märket bars av dem som förhandlade om sina arbetskamraters framtid.
Personerna bakom: Verkstadsklubben
Beställningen gjordes av Volvos Socialdemokratiska Förening (ofta tätt knuten till Metallklubben).
Tungviktare: Ordföranden för Metall på Volvo var ofta en person med direktlinje till statsministern (eller oppositionsledaren, som Ingvar Carlsson blev 1991). De som bar detta märke tillhörde arbetarrörelsens adel.
En stat i staten: Volvo-sossarna agerade ofta mycket självständigt gentemot Göteborgs Arbetarekommun. De hade resurser, makt och en enorm medlemsbas. 500-upplagan visar att de hade musklerna att köra en egen, stor kampanjprofil.