Arbetarrörelsens arkiv

• Organisation: Rosmärken-Sverigemärken-SAP
• Utgivningsår: 1991
• Ursprung: Svenljunga, Västra Götaland, Sverige
• Material: plast

Detta märke hör till Svenljunga, 200 ex. Under 1991 utkom ett märke med den långskaftade "90-tals- rosen" på ett vitt fält som till formen associerar till en sverigekarta.
Tvärs över märket finns ett rött fält med ett föreningsnamn. det finns 18 olika plus en med texten SOCIALDEMOKRATERNA. Storlek: 13 x 27 mm".

Märket från Svenljunga är ett fantastiskt tillskott som förstärker bilden av hur Socialdemokraterna arbetade lokalt i det som brukar kallas "Sjuhäradsbygden". Med en upplaga på 200 exemplar hamnar det i samma sällsynthetskategori som Munkfors och SKF-klubben – en volym som signalerar att märket var menat för den lokala organisationens kärna, men ändå med tillräcklig spridning för att synas i valstugorna.
Märket: En symbol för "TEKO-bältet"
Designen: Texten "SVENLJUNGA" i den röda listen är tydlig och balanserad. Vid den här tiden var den realistiska rosen ett sätt att visa på mjukare värden och folklighet mitt under en brinnande ekonomisk kris.
Sällsyntheten: 200 exemplar innebär att detta är ett märke som främst bars av medlemmar i Svenljunga Arbetarekommun och aktiva valarbetare. I en kommun med Svenljungas storlek räckte det precis till att täcka upp styrelsen, de lokala S-föreningarna och de fackliga företrädarna.
Det politiska läget: Bruksortens kamp i motvind
Textilkrisens efterdyningar: Svenljunga ligger i hjärtat av det gamla textilbältet. Under tidigt 90-tal brottades kommunen med de sista resterna av den stora TEKO-krisen och behövde ställa om till ny industri. Märket bars av dem som kämpade för att staten skulle ta ansvar för regionalpolitiken och jobben.
"Systemskiftet" och Ny Demokrati: Valet 1991 präglades av Ny Demokratis genombrott. I traditionella industri- och landsbygdskommuner som Svenljunga vann Ian Wachtmeister och Bert Karlsson många röster från både S och de borgerliga. Detta märke var en markör för den "gamla goda ordningen" och lojalitet mot arbetarrörelsen.
Lokal kamp: Politiskt var Svenljunga en kommun där Socialdemokraterna ofta fick kämpa mot en stark centerpartistisk tradition. Märket fungerade som en enande symbol för att visa att "vi finns här också".
Beställningen på 200 exemplar gjordes av Svenljunga Arbetarekommun.
Facklig förankring: Många av bärarna var sannolikt aktiva inom Beklädnadsarbetarnas förbund (innan de gick upp i Industrifacket) eller Kommunal. Det var de som stod på torget i Svenljunga och diskuterade välfärd och trygghet i en tid när räntorna rusade.
Mobiliseringen: Att man trots en liten budget valde att ta fram ett eget ortsmärke visar på en stark lokal stolthet. Man ville inte bara vara "partiet", man ville vara "Sossarna i Svenljunga".