Arbetarepartiet Socialdemokraterna

• Organisation: Arbetarpartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1982
• Ursprung: Sverige
• Material: metall

Det första märket är från 1982. Färgen är röd med vitt tryck. Storlek 32 mm.
På tidigt -80 tal organiserades "ombud", dessa personer skulle utgöra Partiets språkrör till allmänheten, men skulle också lyssna på vad gräsrötterna annsåg. För att kunna fullgöra sitt uppdrag biev ombuden kallade till täta konferanser för information och distution om aktuella frågor. Detta var ett sätt att försöka fördjupa och bredda demokratin. Problemet var och är att en sann demokratisk process är långsam och kräver sin tid. Detta är ett facktum som Medierna inte accepterar, dom vill ha ett snabbt tempo, likt ett idrottsreferat, vilket gör att frågorna var på löpsedlar och debattsidor långt innan ombudsmannakåren hann reagera. Det höga tempot gynnar en tyckar-"elit" som till sin natur står lite vid sidan om demokratin.
Hur vi skall kunna hålla ett högt högt tempo och ändå be- beholla en demokratisk process är e.tt problem vars lösning vi ännu inte sett.

Märket för Arbetsplatsombud en central symbol för den svenska modellen och Socialdemokraternas strategi inför valet 1982. Märket har fokuserat på representerar på själva motorn i den facklig-politiska samverkan.
Vad var ett Arbetsplatsombud 1982?
Ett arbetsplatsombud (ofta kallat facklig-politiskt ombud) var länken mellan det lokala fackförbundet (LO) och det Socialdemokratiska partiet.
Dubbla uppdrag: Rollen innebar att man både bevakade medlemmarnas intressen på jobbet och fungerade som politisk inspiratör. Man "bar ut politiken" i fikarummen och på verkstadsgolven.
Märket som uniform: Att bära detta märke signalerade att man var en officiell företrädare. Det gav legitimitet att starta politiska diskussioner under rasterna.
Design: Märket är en spegelvänd variant av de vita stadsdelsmärkena – röd bakgrund med vit text och ros – vilket markerar att detta är en mer aktivistisk och kampinriktad roll.
Politiken på arbetsplatserna 1982: Stridernas år
Valrörelsen 1982 beskrivs ofta som en av de mest ideologiska i svensk historia. Arbetsplatsombuden stod i frontlinjen för tre stora frågor.
Löntagarfonderna: Detta var den absolut största och mest laddade frågan. Ombuden hade till uppgift att förklara fonderna som ett sätt att säkra framtida investeringar och ge arbetarna del i kapitalbildningen, medan arbetsgivarna (genom 4-oktoberrörelsen) drev en massiv motkampanj.
Kampen mot arbetslösheten: Efter sex år med borgerliga regeringar var arbetslösheten ett stort orosmoln. Ombudens budskap var "Vi kan föra Sverige ur krisen" genom en aktiv industripolitik och offentliga investeringar.
Medbestämmandelagen (MBL): Vid denna tid var MBL (införd 1977) fortfarande relativt ny. Arbetsplatsombuden arbetade hårt för att omsätta lagen i praktiken och ge de anställda ett verkligt inflytande över företagens styrning.
Den facklig-politiska samverkan
Märket är ett konkret bevis på hur tätt sammanflätade LO och Socialdemokraterna var 1982.
Studiecirklar: En stor del av ombudens arbete gick ut på att organisera studiecirklar via ABF direkt på arbetsplatsen.
Mobilisering: Under slutspurten i valrörelsen 1982 var det arbetsplatsombuden som såg till att valdeltagandet blev rekordhögt bland LO-medlemmarna, vilket var avgörande för Olof Palmes valseger.