Arbetarepartiet Socialdemokraterna

• Organisation: Arbetarpartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1982
• Ursprung: Stockholm, Sverige
• Material: papper

Märkena gavs ut av Stockholms Arbetarekommun inför valet 1982.
De tillverkades till ca 50 stadsdelsföreningar och arbetsplatsföreningar.
Det avbildade märket med texten "SJ Hagalund” är en arbetsplatsförening.
Exempel på andra föreningar är Katarina, St. Göran, Bromsten osv.
De utgavs med en total upplaga av ca 9 000 stycken.
Tydligen använde de olika föreningarna den olika. Några delade ut dem till
valarbetarna medan andra sålde dem både till valarbetare, medlemmar och intresserade.
De är tryckta av Per Edberg AB i Stockholm vilket framgår av märkets baksida.

Märket från SJ Hagalund är en riktig tungviktare i samlingen av arbetsplatsföreningar. Det representerar inte bara en geografisk plats, utan hjärtat av den svenska järnvägsdriften. Under 1982 var Hagalund (i Solna, men organiserat under Stockholms Arbetarekommun) norra Europas största rangerbangård och depå.
SJ Hagalund: Järnvägens politiska fäste
Föreningen vid SJ Hagalund var en av de mest välorganiserade inom hela Arbetarekommunen.
En stat i staten: Hagalund var en enorm arbetsplats där tusentals personer arbetade med allt från städning och underhåll till tågledning och lokreparationer. S-föreningen här hade en direktlinje till partiets ledning via fackförbundet Statsanställdas Förbund (nuvarande Seko).
Facklig-politisk kamp: Att bära SJ Hagalund-märket 1982 var en styrkedemonstration. Det visade på en obruten kedja mellan facklig kamp på bangården och politiskt beslutsfattande i riksdagen.
Politiken vid Hagalund 1982: Investeringar eller nedskärningar
Valrörelsen 1982 var kritisk för järnvägen, och debatten i Hagalund fokuserade på tre huvudfrågor.
Försvar för offentlig sektor: Borgerliga förslag om att börja stycka upp statliga verk som SJ möttes av ett massivt motstånd. S-föreningen vid Hagalund kampanjade hårt för att behålla järnvägen som en sammanhållen statlig service.
Arbetsmiljö och teknik: Under tidigt 80-tal genomgick tågtrafiken en teknisk förnyelse. Politiken handlade om att säkra investeringar i nya lok och vagnar (som X10-tågen) för att trygga jobben i depåerna.
Löntagarfonderna på verkstadsgolvet: Diskussionen om fonderna var intensiv. Vid de stora frukostmötena i Hagalund diskuterades hur fonderna kunde säkra kapital för framtida industriella investeringar i svensk infrastruktur.
Märket: En symbol för rörlighet och solidaritet
Märket använder den klassiska 82-rosen men med en text som bar på enorm respekt inom rörelsen.
Pendlarnas budbärare: Personalen från Hagalund var de som fick Stockholm att rulla. När de bar sina märken på väg till och från arbetet, eller under kampanjer vid stationerna, påminde de väljarna om att välfärden krävde en fungerande infrastruktur.