• 02Låda
  • 08Kvarter
  • 04Plats

Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Märkena gavs ut av Stockholms Arbetarekommun inför valet 1982.
De tillverkades till ca 50 stadsdelsföreningar och arbetsplatsföreningar.
Det avbildade märket med texten "Fagersjö” är en stadsdelsförening.
Exempel på andra föreningar är Katarina, St. Göran, Bromsten osv.
De utgavs med en total upplaga av ca 9 000 stycken.
Tydligen använde de olika föreningarna den olika. Några delade ut dem till
valarbetarna medan andra sålde dem både till valarbetare, medlemmar och intresserade.
De är tryckta av Per Edberg AB i Stockholm vilket framgår av märkets baksida.

Märket från Fagersjö tar oss till en av de mest klassiska och sammanhållna söderortsförisarna i Stockholm. Som en del av 1982 års kampanj från Stockholms Arbetarekommun representerar detta märke den sista pusselbiten i en serie av lokala grannskapsmärken.
Märket: "Den mjuka rosen" i lokalt format
Precis som de andra märkena i 1982-serien (Bredäng, Blackeberg, Engelbrekt) bär detta den karaktäristiska grafiska profilen för tiden.
Designen: Den stiliserade rosen utan taggar var en symbol för ett "mjukare" Socialdemokraterna som ville bygga broar efter sex år i opposition.
Småskaligheten: Fagersjö var (och är) en mindre stadsdel jämfört med jättar som närliggande Farsta eller Hökarängen. Att man ändå tryckte upp ett specifikt märke för Fagersjö visar hur djupt rotad organisationen var; man ville att medlemmarna skulle känna stolthet för just sin skogsnära idyll vid Magelungen.
Politiken i Fagersjö 1982: Trygghet och kommunikationer
Fagersjö var 1982 en stadsdel med stark sammanhållning, ofta beskriven som en "by i staden".
Kampen för servicen: Den stora frågan lokalt var ofta att försvara den lokala servicen. Under de borgerliga åren i stadshuset fanns en oro för att mindre stadsdelar som Fagersjö skulle prioriteras bort till förmån för större centra.
Bussarna: Eftersom Fagersjö saknar egen tunnelbana var (och är) kollektivtrafiken (buss 165 och 167) livsnerven. S-föreningen drev hårt frågor om täta turer för att binda samman området med Farsta Strand och Högdalen.
Välfärdens återkomst: I valet 1982 handlade mycket om att "återta" välfärden. I Fagersjö, med många barnfamiljer och äldre som flyttat in när området byggdes på 60-talet, var frågan om stabila hyror och en fungerande skola central.
Fagersjö S-förening: En trofast bas
Föreningen i Fagersjö var känd för att vara en av de mest stabila inom Farsta Arbetarekommun.
Grannskapsfokus: Märket bars av medlemmar som kände sina grannar vid namn. Det var politik på en mycket mänsklig nivå – samtal vid tvättstugan eller på den lokala bussen.
Identitet: Att bära märket "Fagersjö" var ett sätt att markera att man inte bara var en del av den anonyma storstaden, utan en del av en lokal gemenskap som tog ansvar för sin närmiljö.