Arbetarepartiet Socialdemokraterna

• Organisation: Arbetarpartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1982
• Ursprung: Stockholm, Sverige
• Material: papper

Märkena gavs ut av Stockholms Arbetarekommun inför valet 1982.
De tillverkades till ca 50 stadsdelsföreningar och arbetsplatsföreningar.
Det avbildade märket med texten "Blackeberg” är en stadsdelsförening.
Exempel på andra föreningar är Katarina, St. Göran, Bromsten osv.
De utgavs med en total upplaga av ca 9 000 stycken.
Tydligen använde de olika föreningarna den olika. Några delade ut dem till
valarbetarna medan andra sålde dem både till valarbetare, medlemmar och intresserade.
De är tryckta av Per Edberg AB i Stockholm vilket framgår av märkets baksida.

Märket från Blackeberg markerar en intressant tidpunkt i samlingen. Till skillnad från de emaljerade 90-talsrosorna på Sverigekartan är detta en klassisk kampanjknapp från 1982.
Detta var en tid då Socialdemokraterna i Stockholm satsade stort på lokal närvaro genom stadsdelsnära föreningar.
Märket: 1982 års mjuka framtoning
Designen på detta märke skiljer sig markant från 90-talets mer strama realism.
Rosen: Detta är den så kallade "mjuka rosen" som dominerade under tidigt 80-tal. Den saknar taggar och har en mer grafisk, rundad form. Det var en medveten strategi för att signalera närhet och medmänsklighet efter de turbulenta åren i opposition.
Lokaliseringen: Att trycka "Blackeberg" specifikt visar på den starka tron på grannskapspolitik. Under 1982 var strategin att politiken skulle drivas där människor bodde, inte bara i stadshuset. Det tillverkades liknande knappar för de ca 50 olika föreningarna i Stockholm för att skapa en känsla av lokalt lagarbete.
Politiken i Blackeberg 1982: "Välfärdens arkitektur"
Blackeberg var vid denna tid ett skolexempel på det framgångsrika folkhemsbygget, men man stod inför nya utmaningar.
Återkomsten: Valet 1982 var året då Socialdemokraterna och Olof Palme återtog regeringsmakten efter sex år av borgerligt styre. I Blackeberg, en stadsdel byggd under 1950-talet med visionen om "hus i park", var stödet för S mycket starkt.
Social trygghet: Lokalt i Blackeberg handlade debatten 1982 mycket om att bevara den sociala servicen. Blackeberg hade en åldrande befolkning (de som flyttat in som unga på 50-talet) och behovet av fungerande hemtjänst och lokala centrum (Blackebergs torg) var prioriterade frågor för stadsdelsföreningen.
Kampen mot högervågen: 1982 började de nyliberala idéerna få fäste i Stockholm. Märket bars av dem som ville försvara den offentliga sektorn och den kollektiva välfärden mot förslag om privatiseringar och nedskärningar.
Föreningen i Blackeberg
Blackebergs socialdemokratiska förening var en av de mest aktiva i Västerort.
Mötesplatser: Man höll ofta till i de lokala samlingslokalerna eller på torget. Att bära denna knapp i tunnelbanan på väg in mot city var ett sätt att visa sin lokala stolthet – att man var en "Blackebergare" som stod upp för solidaritet.
Medlemsbasen: Föreningen bestod av en blandning av de pensionärer som varit med och byggt upp stadsdelen och unga familjer som lockades av områdets goda rykte och närheten till naturen.