• 00Skåp
  • 10Kvarter
  • 32Plats

1 Maj märke 1912

Den röda rosen som introducerades som SAPs valmärke inför valet 1911 kom nu igen som första maj-märke. Rosen skulle symbolisera fred och frihet och skärpa insikten om första maj som den internationella solidaritetens dag. I England hade gruvarbetarna efter lång kamp erövrat åttstimmarsdagen. En mycket stor demonstration på gärdet i Stockholm hälsade segern. I Social-Demokraten stod det att läsa i ledaren: "Pratet på talarstolarna, fraserna i resolutionernas första maj har blivit verkliga i en grad som kommit fienderna att blekna." Röda rosen kom till användning under många år. Med undantag för 1913 användes den varje år fram till och med 1930, då det första metallmärket utgavs. Paroll Internationella förbrödringens sak! En omfattande socialpolitik.

Rosen är från 1912, så hamnar vi i ett av de mest betydelsefulla åren i den svenska arbetarrörelsens visuella historia. Det var nämligen det år då rosen för första gången introducerades som den centrala symbolen för Första maj.
Märket och dess ursprung
År 1912 var ett brytningsår. Det var det sista året som man gav ut de stora, ovala pappersmärkena (tryckta hos Wilhelmssons boktryckeri i Stockholm), men det var också det år då man på allvar började experimentera med tygrosen. Att bära en röd ros på bröstet blev en succé och ett sätt att tävla med den populära Majblomman (som då bara var fem år gammal). Rosen valdes för att symbolisera parollen "Bröd och rosor" – att kampen inte bara handlade om materiell överlevnad (bröd), utan också om rätten till kultur, skönhet och ett värdigt liv (rosor).
Personerna bakom märket
Robert Ekman: Han var konstnären som ritade det officiella förstamajmärket 1912. Det var han som valde att låta rosen bli huvudmotivet, vilket skapade en ikonisk symbol som Socialdemokraterna bär än idag.
Hjalmar Branting: Som rörelsens odiskutable ledare var han den som i sina tal 1912 gav rosen dess politiska tyngd. Han betonade att rosen stod för en framtid där arbetarklassen inte bara var en produktionskraft, utan fullvärdiga medborgare med rätt till livets goda.
Det centrala temat i Brantings tal 1912 var den bittra konflikten om hur statens pengar skulle användas. Högern hade startat en privat insamling för att bygga pansarskeppet F-båten, och Branting använde sin oratoriska skicklighet för att förlöjliga idén att ett land blir starkt genom stål på vattnet snarare än genom friska och mätta medborgare. Han hamrade in budskapet att varje krona som lades på rustningar var en krona som stals från de gamla, de sjuka och de fattiga. Parollen "Ned med rustningarna – Fram för sociala reformer" genomsyrade hela talet och han förklarade att arbetarrörelsens väg var livets väg, medan militarismen representerade död och förödelse.
Organisatörerna: Bakom produktionen av de fysiska märkena (både papper och tyg) stod SAP:s partistyrelse och LO, som såg märket som ett sätt att ena rörelsen visuellt i demonstrationstågen.
Politiken 1912: En tid av hård strid
1912 var ett år präglat av en extremt uppskruvad politisk stämning i Sverige.
Pansarbåtsinsamlingen: Detta var årets stora stridsfråga. Högern ville rusta upp militären och bygga en ny pansarbåt (F-båten). Arbetarrörelsen svarade med parollen "Ned med rustningarna – Fram för sociala reformer". Man menade att pengarna skulle gå till folkpensioner och välfärd istället för krigsmateriel.
Rösträttskampen: Trots vissa reformer var ilskan stor över att kvinnor fortfarande inte fick rösta och att rösträtten för män fortfarande var orättvis. 1912 års demonstrationer var massiva manifestationer för fullständig demokrati.
Olympiska spelen i Stockholm: Samtidigt som inrikespolitiken kokade, var Sverige värd för solskensolympiaden 1912. Detta gav en internationell prägel åt året, men arbetarrörelsen påminde ständigt om att den moderna staten inte bara kunde handla om idrottsfester, utan måste bygga på social rättvisa.
Att samlingen har en ros från just 1912 innebär att samlingen äger ett stycke historia från det ögonblick då arbetarrörelsen hittade sin mest bestående symbol. Det var ett år då man valde skönheten (rosen) som ett vapen i kampen för ett bättre samhälle.