1 Maj Märken 1910

• Organisation: Arbetarepartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1910
• Ursprung: Sverige
• Material: papper

1 Maj 1910, Frihet jämlikhet broderskap. Litteratur 1:18, 2:24.

Märket från 1 maj 1910 är ett av de mest symbolladdade i samlingen, då det bär på uppgiften att ingjuta mod i en rörelse som just genomgått sitt livs största kris. Efter det bittra nederlaget i Storstrejken 1909 var detta märke en visuell signal om att rörelsen vägrade att ge upp.
Om märket: Symbolik för en ny gryning
Medan tidigare års märken ofta fokuserat på stridbara figurer eller global solidaritet, är 1910 års design mer inriktad på hopp och återhämtning.
Soluppgången: Årtalet "1910" är placerat mitt i en strålande sol. Efter "mörkret" under strejkåret 1909 symboliserar solen en ny gryning och tron på framtiden.
Blomsterkransen: Märket ramas in av en krans av små blommor, vilket ger en fredligare och mer hoppfull känsla än de tidigare röda fanorna.
Återgång till rötterna: Genom att återigen använda devisen "Frihet, Jämlikhet, Broderskap" påminde man medlemmarna om de grundläggande värden som fanns kvar trots förlorade strider om löner och arbetsvillkor.
Politiken 1910: Baksmällan efter Storstrejken
Året 1910 präglades helt av efterspelet till 1909 års stora konflikt.
Massiv medlemsflykt: LO förlorade nästan hälften av sina medlemmar – från ca 160 000 ner till 80 000 – då många arbetare inte längre hade råd med avgiften eller hade tappat tron på facklig kamp.
Svartlistning och emigration: Tusentals arbetare som varit aktiva i strejken blev "svartlistade" av arbetsgivarna och kunde inte få nya jobb i Sverige. Detta ledde till att 1910 blev ett år av stor politisk emigration, främst till Amerika.
Splittring och radikalisering: Besvikelsen över hur strejken skötts ledde till att den svenska arbetarrörelsen splittrades. År 1910 bildades SAC (Sveriges Arbetares Centralorganisation) av syndikalister som ville ha en mer radikal och direkt kampmetod än vad det Socialdemokratiska partiet erbjöd.
Personerna bakom märket
Hjalmar Branting: Han spenderade 1910 med att resa runt och försöka hålla samman den sargade rörelsen. Hans budskap var att kampen nu måste flytta från gatan till riksdagen för att vinna rösträtten.
Kvinnliga pionjärer: Trots motgångarna var kvinnornas organisering stark. 1910 var ett viktigt år för kampen för kvinnlig rösträtt, där märken som detta bars för att visa att även kvinnor var en del av det "broderskap" (i betydelsen mänsklig gemenskap) som märket proklamerade.
De unga radikalerna: Inom ungdomsförbunden växte ilskan mot partiledningen. Detta lade grunden för den interna opposition som senare skulle leda till stora partispaltningar.
Märket från 1910 är alltså inte bara en vacker papperslapp; det är ett bevis på den envishet och uthållighet som krävdes för att bygga upp den svenska välfärdsstaten från ruinerna av ett misslyckat uppror.