1 Maj Märken 1909

• Organisation: Arbetarepartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1909
• Ursprung: Sverige
• Material: papper

1 Maj 1909 Frihet jämlikhet broderskap. Litteratur 1:18, 2:24.

Märket från 1 maj 1909 är en symbol för ett av de mest dramatiska åren i den svenska arbetarrörelsens historia. Under ytan av den klassiska devisen ”Frihet, Jämlikhet, Broderskap” dolde sig en tid av extrem spänning som kulminerade i Storstrejken 1909.
Om märket: Stil och Symbolik
Material: Liksom föregående års märken är detta ett pappersmärke. Vid denna tid (1894–1911) tillverkades märkena i papper innan de mer hållbara metallnålarna introducerades 1931.
Design: Märket visar en böljande röd fana med det centrala mottot. Det dekorativa, sammanflätade mönstret ovanför texten liknar en "solidaritetsknut" eller ett stiliserat "S" för socialdemokratin.
Färgsättning: Den röda färgen var vid denna tid djupt politisk och symboliserade både revolutionär glöd och arbetarklassens gemensamma blod.
Politiken 1903: ”Den stora kraftmätningen”
Året 1909 dominerades helt av konflikten mellan de nyligen organiserade parterna på arbetsmarknaden.
Storstrejken: Den 4 augusti 1909 utbröt den hittills största arbetskonflikten i Sveriges historia. Som mest lade 300 000 arbetare ner sitt arbete efter att arbetsgivarna (SAF) svarat på fackliga krav med en omfattande lockout.
Samhället stannade: Bagerier stängde, tidningar slutade komma ut och spårvagnarna slutade ringa. Det beskrevs av samtida vittnen som ett ”krig mellan två stormakter”.
Ekonomisk kris: En internationell lågkonjunktur gjorde att arbetsgivarna krävde lönesänkningar, vilket var den direkta tändgnistan till konflikten.
Personerna bakom kampen
De som ledde rörelsen under detta ödesår stod inför enorma utmaningar.
Herman Lindqvist: Han var ordförande för LO 1900–1920 och den som formellt utlyste storstrejken. Efter att strejken misslyckats blev han en måltavla för hård kritik från besvikna arbetare.
Hjalmar Branting: Socialdemokraternas ledare som vid denna tid verkade för en mer moderat och parlamentarisk väg. Han var ursprungligen skeptisk till storstrejkens timing men talade ändå på stora strejkmöten, bland annat i Lill-Jansskogen i Stockholm.
Hjalmar von Sydow: Han var ledare för arbetsgivarnas organisation (SAF) och den strateg som drev igenom lockouterna för att knäcka fackföreningsrörelsen.
Efterspelet
Storstrejken 1909 slutade i ett bittert nederlag för arbetarna. LO förlorade nästan hälften av sina medlemmar (från 162 000 till 80 000), och många aktiva medlemmar blev svartlistade och tvingades emigrera till Amerika för att hitta försörjning.