1 Maj Märken 1904

• Organisation: Arbetarepartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1904
• Ursprung: Sverige
• Material: papper

1 Maj 1904, Medborgarätt, 8 timmars arbetsdag. Litteratur 1:17, 2:18.

Detta märke från 1 maj 1904 representerar en tid då den svenska arbetarrörelsen gick från allmänna slagord till mycket specifika politiska krav. Medan märket från 1903 betonade internationell solidaritet, är 1904 års märke ett tydligt kampredskap för två av rörelsens viktigaste lokala mål: rösträtt och tidsbegränsat arbete.
Märkets budskap: De två huvudkraven
Märket bär två kraftfulla paroller som definierade hela den politiska debatten vid sekelskiftet.
"Medborgarrätt!": Detta var huvudparollen för 1904 års förstamajdemonstrationer. Det var ett krav på allmän och lika rösträtt. Vid denna tid existerade det så kallade "800-kronorsstrecket", vilket innebar att endast män med en årsinkomst över 800 kronor fick rösta i riksdagsvalen. År 1902 innebar detta att omkring 600 000 vuxna män stod helt utanför demokratin på grund av för låg inkomst.
"8 timmars arbetsdag": Detta var arbetarrörelsens äldsta och mest internationella krav, sammanfattat i de tre åttorna: 8 timmars arbete, 8 timmars fritid och 8 timmars vila. År 1904 var arbetsdagarna ofta betydligt längre, ibland upp till 12–14 timmar, och kampen för lagstadgad arbetstid var central för att förbättra arbetarnas hälsa och livskvalitet.
Politiken år 1904: Ett ödesår för högern och vänstern
Politiskt var 1904 ett mycket händelserikt och polariserat år i Sverige.
Högerns organisering: Som ett direkt svar på arbetarrörelsens framgångar och kravet på rösträtt bildades Allmänna valmansförbundet (föregångaren till Moderaterna) år 1904. Deras syfte var att samla de konservativa krafterna för att göra motstånd mot den allmänna rösträtten.
Kvinnornas kamp: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) hade bildats året innan (1903) och var under 1904 mycket aktiv i att försöka få med kvinnlig rösträtt på den politiska agendan, även om de flesta förslag vid denna tid fortfarande bara gällde män.
Spänningar inom rörelsen: Inom den socialdemokratiska rörelsen växte spänningarna mellan de som ville nå förändring genom reformer och parlamentariskt arbete (ledda av Hjalmar Branting) och mer radikala grupper som förespråkade revolutionära metoder och storstrejker.
3. Personerna bakom kampen
De som bar detta märke 1904 inspirerades av flera tongivande ledare.
Hjalmar Branting: Han var rörelsens främsta strateg och talare. Under 1904 arbetade han hårt för att bygga allianser med liberaler för att kunna driva igenom rösträttsreformen i riksdagen.
August Palm: Pionjären som fortfarande var en viktig agitator. Hans roll var ofta att resa runt och tala till arbetare på landsbygden för att väcka deras politiska medvetenhet.
Arbetarna i vardagen: Bakom märket fanns de tusentals anonyma medlemmar i fackförbund och partiavdelningar som köpte dessa märken för att finansiera kampen. Att bära märket var en risk; på vissa arbetsplatser kunde det leda till trakasserier eller avsked.
Symboliken i bilden
Bilden på märket visar en man som pekar mot framtiden framför en böljande röd fana. Den röda färgen symboliserade vid denna tid arbetarnas blod och gemenskap över gränserna. Den framåtblickande gesten var typisk för tidens politiska konst – man ville visa att "den nya tiden" var i antågande.