• 00Skåp
  • 07Kvarter
  • 35Plats

1 Maj Märken 1911

1 Maj 1911 . Frihet jämlikhet broderskap. Litteratur 1:18, 2:25.

Året 1911 var ett av de mest betydelsefulla åren i den svenska demokratins historia. Det var året då det gamla Sverige på allvar började rämna och det nya tog form. Att bära märket 1911 var inte bara en solidaritetshandling – det var en förberedelse för en politisk jordbävning.
Om märket: Slutet på en era
Märket för 1 maj 1911 har en särställning i samlarkretsar.
Pappersmärkets sista år: Detta var det sista året som de officiella förstamajmärkena tillverkades i papper. Från och med 1912 gick man över till mer hållbara material (ofta metallnålar), vilket gör 1911 års märke till den sista länken i den ursprungliga papperstraditionen som startade 1894.
Symboliken: Devisen "Frihet, jämlikhet, broderskap" prydde märket precis som dina tidigare exemplar, men 1911 bar den på en enorm laddning. Man stod inför ett valår där dessa ord för första gången skulle prövas i stor skala vid valurnorna.
Politiken 1911: Det stora genombrottet
Politiskt var 1911 ett "superår" av flera anledningar.
Det första moderna valet: Under hösten 1911 hölls det första valet till riksdagens andra kammare med allmän rösträtt för män och ett proportionellt valsystem. Antalet röstberättigade mer än fördubblades jämfört med tidigare.
Vänstervind: Valet blev en jordskredsseger för de progressiva krafterna. Socialdemokraterna gick framåt kraftigt och blev riksdagens näst största parti, medan de konservativa led ett svårt nederlag.
Regeringsskifte: Som ett resultat av valet tvingades den konservative Arvid Lindman avgå. Den liberale Karl Staaff bildade regering med stöd av Socialdemokraterna. Det var första gången som arbetarrörelsen hade ett direkt inflytande över regeringsmakten.
Personerna bakom märket och rörelsen
Under 1911 stod två giganter i centrum för den svenska politiken.
Hjalmar Branting: Vid 1 maj 1911 var Branting inte längre bara en agitator; han var en statsman i vardande. Hans tal detta år fokuserade på att arbetarna nu måste använda sin nya rösträtt för att genomföra sociala reformer.
Karl Staaff: Den liberale ledaren som var Brantings främsta allierade i kampen mot högern. Även om han inte var "bakom" märket som sådant, var det hans och Brantings samarbete som gav märket dess politiska sprängkraft detta år.
Kvinnorättskämparna: Trots att 1911 var ett jubelår för männen, var besvikelsen stor bland kvinnorna. Rösträttsrörelsen (LKPR) arbetade febrilt 1911 för att påminna om att "allmän" rösträtt fortfarande exkluderade hälften av befolkningen.