1 Maj märke 1914 – 1929

• Organisation: Arbetarepartiet Socialdemokraterna
• Utgivningsår: 1914
• Ursprung: Sverige
• Material: tyg

År 1914 återkom den röda tygrosen som använts 1912. Den kom nu för att stanna under flera år, till och med 1929. Se plats 00 10 09.

Det är helt riktigt att förstamajmärket 1914 pryddes av en röd ros, men det finns en intressant teknisk detalj i märkets historia. Medan 1912 års märke var det sista stora pappersmärket med en ros som motiv, var märket 1914 en konstgjord tygros. Detta markerade det andra året i rad som arbetarrörelsen använde tygblommor istället för papper, en tradition som inletts med den röda prästkragen året innan.

Här är en sammanhängande beskrivning av märket, dess ursprung och den dramatiska politiken under detta historiska år.

Efter succén med den röda prästkragen 1913 valde Socialdemokraterna och LO att för 1914 års demonstrationer satsa på en röd tygros. Valet av rosen som symbol var ingen slump, då den under Robert Ekmans tid som märkestecknare (bland annat 1912) hade etablerats som en stark symbol för både kärlek, skönhet och den socialistiska kampen. Märket producerades i enorma upplagor för att spridas till arbetare över hela landet, och intäkterna var avgörande för att finansiera den intensiva politiska verksamheten under detta år. Bakom utgivningen stod partiets verkställande utskott med Hjalmar Branting i spetsen, tillsammans med fackföreningsrörelsens ledning.

Politiskt sett är 1914 ett av de mest turbulenta åren i Sveriges moderna historia, ofta kallat "det stora valåret" då man höll två riksdagsval. När arbetarna bar sin röda tygros på första maj stod landet fortfarande i skuggan av Borggårdskrisen från februari samma år. Krisen utlöstes när kung Gustaf V höll sitt berömda "borggårdstal" inför Bondetåget, där han öppet kritiserade den liberala regeringens försvarspolitik utan att ha stämt av med sina ministrar. Detta betraktades av arbetarrörelsen och liberalerna som ett direkt angrepp på parlamentarismen och folkets makt, vilket ledde till att statsminister Karl Staaff avgick i protest.

Demonstrationerna 1914 handlade därför till stor del om att försvara demokratin och protestera mot kungamaktens försök att styra landet över riksdagens huvud. Parollerna krävde "Folkmakt mot kungamakt" och betonade vikten av sociala reformer framför den militära upprustning som högern och kungen förespråkade. Bara månader efter första maj bröt dessutom det första världskriget ut, vilket gav rosen på bröstet en ytterligare innebörd som en symbol för fred och internationell solidaritet i en tid då Europa var på väg mot katastrof.

Märket från 1914 bär därmed på en spänning mellan den vackra symboliken i rosen och den bittra striden om vem som faktiskt skulle styra Sverige – folket eller kungen.