
- 00Skåp
- 10Kvarter
- 25Plats
1 Maj märke 1908
Slutappellen i kommunistiska manifestet från 1848 av Karl Marx och Fredrich Engels är också en i kampanj- och propagandasammanhang ofta använd paroll - "Proletärer i alla land, förenen eder!" Parollen återfinns på märket 1908. Paroll Proletärer i alla land, förenen eder.
Märket från 1908 är en viktig pusselbit som visar hur rörelsen i Sverige återigen knöt an till sina internationella rötter.
Märket och dess symbolik
Märket för Första maj 1908 pryds av den kraftfulla parollen "Proletärer i alla land, förenen eder!", vilket som nämns är slutappellen från det Kommunistiska manifestet. Bildspråket är klassiskt för konstnären Robert Ekman, som formgav de flesta av dessa stora pappersmärken vid sekelskiftet. Motivet visar en person vid havet (troligen en fiskare eller hamnarbetare som ropar ut budskapet) med den uppgående röda solen i bakgrunden. Att använda ordet "Proletärer" i stället för "Arbetare" (som på 1899 och 1905 års märken) signalerade en något mer radikal och internationell ton inför de stora strider som väntade.
Liksom de föregående märkena i serien är detta en produkt av Wilhelmssons boktryckeri i Stockholm. Vid den här tiden var tryckeriet navet för socialdemokratins grafiska material. Att dessa märken trycktes i färg på papper gjorde dem tillgängliga för den breda massan; de var billiga nog för att alla skulle kunna köpa ett och bära det som en synlig markör för solidaritet, samtidigt som försäljningen gav ett välkomnat överskott till partikassan och strejkfonderna.
Politiken 1908: Reaktionen hårdnar
Året 1908 präglades av en alltmer infekterad stämning på den svenska arbetsmarknaden och i den politiska debatten:
Amalthea-attentatet: Detta var en av de mest omskakande händelserna 1908. Under en hamnarbetarkonflikt i Malmö sprängde ungsocialister fartyget Amalthea, som användes som logi för engelska strejkbrytare. Händelsen ledde till en enorm debatt inom arbetarrörelsen om vilka metoder som var acceptabla i kampen.
Munkorgslagar: Som svar på oroligheterna och den växande radikaliseringen skärptes lagstiftningen (ofta kallat "munkorgslagar") för att begränsa agitation och socialistisk propaganda. Parollen på ditt märke om att förena alla proletärer var därmed en direkt trotsig handling mot de krafter som ville splittra och tysta rörelsen.
Väntan på rösträtt: Trots reformbeslutet 1907 var frustrationen stor över att de första valen med det nya systemet ännu inte hållits, och kraven på fullvärdig medborgarrätt för både män och kvinnor var fortfarande det centrala temat i demonstrationstågen.
Märket från 1908 sammanfattar en rörelse som står på tröskeln till de riktigt stora kraftmätningarna. Det är en tid då sammanhållning – "att förena sig" – var viktigare än någonsin inför den stora urladdningen i storstrejken 1909.